I början av 1900-talet hamnade [ffff] Alfred August Åberg i bryderier med rättvisan. Han blev tillsammans med predikanten O. Herrström anklagad för kvacksalveri. Jag hittade en tidningsartikel i Höganäs Tidning från den 17:e februari 1904 där detta beskrivs. Jag vet också att det finns anteckningar (Alfreds egna) i familjekistan kring detta som jag ska leta reda på vid tillfälle.
[ff] Nils Erik Gösta Åberg - 1909-1977 >
[fff] Carl August Julius Åberg - 1876-1940 >
[ffff]Alfred August Åberg - 1849-1932
I ett tidigare inlägg skrev jag om [ffff] Alfred Augusts yngre bror Olof Julius, som den 3 mars 1896 förlorade handen i en arbetsolycka i vilken de bägge bröderna sprängde bort sten med dynamit. Detta var enligt min farbror (som han fått det berättat för sig av sin far) anledningen till de händelser som utspelade sig senare.
Tydligen blev Olof Julius efter olyckan bitter på sin bror. Kanske skyllde han olyckshädelsen på Alfred August. Kanske hade avundsjuka med saken att göra. Alfred August lyckades väl i sina företag medan Olof Julius, med en hand färre än de flesta andra, säkert upplevde var dag som en orättvis prövning.
I en utklippt tidningsartikel från någon gång efter mars 1896 kan man läsa följande:
”Ett nidingsdåd. En natt i förra veckan hade hos smed A. Åberg i Ausås blifvit utlagda två vedträn nära intill kökstrappan. Lyckligtvis blefvo träden i rätt tid observerade af dottern på stället och eftersom Åberg själv var borta, telefonerade hon till några grannar, som genast kommo och undersökte träden, hvilka voro borrade och korkade. De befunnos innehålla cirka en och en half patron dynamit hvardera med knallhattar i. Hade dessa träd kommit i elden, kan hvar och en förstå hvilken olycka som skulle uppstått. Polisförhör har hållits på platsen, skrifves till denna tidning.”
En kort tid senare skrevs en ny artikel i ämnet där man kunde läsa att polisutredningen gett resultat:
”Attentatsförsöket i Ausås. En broder till den för nidingsdådet utsatte i går häktad. I vårt måndagsnummer omtalades hurusom hos smeden A. Åberg i Ausås nära till kökstrappan utlagts två urborrade vedträn, som fyllts med dynamitpatroner med knallhattar i. För detta attentatsförsök misstänktes en viss person, och händelsen gaf anledning till polisundersökning, hvilken i går resulterade i att en broder till Åberg, landtbrukaren Olof Julius Åberg från Ausås såsom misstänkt i går förklarades häktad af landsfiskal Hellerz.
Länspoliskonstapel A. Andersson besökte nämligen i går nämnde Åberg, hvarvid denne dock förnekade all kännedom om brottet. Konstapel A. lät emellertid icke nöja sig härmed utan tog Åbergs bostadsförhållande i närmare skärskådande.
I dennes vedbod och huggebod anträffade konstapel A. därvid vedträn af samma träslag och med klyfningar, som passade till de med dynamit fyllda vedträna. Med anledning häraf skedde anhållandet och den därpå följande häktningen, trots det att Å. fortfarande nekar. Det har utrönts att den häktade hyst agg till sin broder under ett flertal år, och det uppgifves, att såväl hans grannar som släkt hyst rädsla för honom på grund af hans hotelser.
Den häktade är född 1852 och äger eget ställe samt anses vara i goda ekonomiska omständigheter. Han har införpassats till kronohäktet i Engelholm.”
Slutligen erkände Olof Julius sina handlingar och fick sitt straff. I artikeln nedan kan man läsa slutet på denna hemska historia.
”Den 4 febr. Attentatsförsöket i Ausås.
Landtbrukaren Olof Julius Åberg från Ausås som häktats för det han utlagt med dynamit fyllda vedträn hos sin broder smeden A. Åberg därstädes undergick i dag rannsakning. Åberg erkände hvad som lades honom till last och dömdes för försök till skadegörelse att hållas i straffarbete ett år och tre månader.”
[ff] Nils Erik Gösta Åberg - 1909-1977 >
[fff] Carl August Julius Åberg - 1876-1940 >
[ffff]Alfred August Åberg - 1849-1932 hans bror var
Olof Julius Åberg 1852-1938
Verserna nedan är nedskrivna av [ffff] Alfred August Åberg i Ausås den 11:e januari 1928 (4 år innan han dog). Han verkar ha haft en viss kritik mot kyrkan…
”Tvänne Kyrkor
I Karlshamn tvänne kyrkor stå, Och höga torn har bägge två. Och båda äro gudars hem, men kort är vägen mellan dem.
Den ena kyrkan statens är, Att frukta Gud der folket lär. Der presten går i högtids skrud, Och ropar helig är vår Gud.
Och folket sjunger vid musik, Allena Gud i himmelsrik. Der staten står med sin egid, Vid hennes port och håller frid.
Den andra tillhör L.O. Smidt, der dyrkas Backus gladt och fritt. Uppå dess töcken höljd gård, Bouhandter håller Tempelvård.
Ifrån dess altar rinner fram, En nattsvart flod av evig skam. Fast guldsand skimrar der ibland, Och sätter sig på statens strand.
Så dyrkar staten gudar två, Hur kan den ändå handla så? Jo för den Första kyrkans skuld, behöfver hon dess andra guld.
August Alfred Åberg
Ausås den 11 Januari 1928”
[ff] Nils Erik Gösta Åberg - 1909-1977 > [fff] Carl August Julius Åberg - 1876-1940 > [ffff]Alfred August Åberg - 1849-1932
Smedsmästaren [ffff] Alfred August Åberg verkar ha haft en liten udda hobby. Enligt en tidningsnotis i ‘Stockholmstidningen’ den 5:e maj 1902 så köpte han en stridsvagn, som skulle ha tagits som byte under trettioåriga kriget, till sin samling av fornsaker.
Vem vet, kanske var kistan, som gått i arv inom släkten, med årtalet ‘1651‘ på sidan, en del av hans samling.
Ur ‘Stockholmstidningen’ 5:e maj 1902:
”En stridsvagn från Wallensteins dagar. Smedsmästaren A. A. Åberg i Ausås, Skåne, har i dagarna ökat sin värderika samling af fornsaker genom inköpandet af en flere hundra år gammal stridsvagn, hvilken, enligt sägnen, ag svenskarna tagits såsom byte under trettioåriga kriget. Vagnen, som ursprungligen varit fint polerad, med mässingsbeslag och utskärningar å korg och säte, är afsedd för en häst och försedd med skaklar och läderremmar. Åkdonet har endast ett säte, hängande i läderremmar, som gå i vagnens längdriktning, och kan rymma två personer. Genom en egendomligt konstruerad vändkrans kan vagnen vändas mycket tvärt, skrifver en korrespondent till Eng.-Tidn.”
Ur ‘Stockholmstidningen’ 5:e maj 1902
[ff] Nils Erik Gösta Åberg - 1909-1977 > [fff] Carl August Julius Åberg - 1876-1940 > [ffff]Alfred August Åberg - 1849-1932
Anna Charlotte Åberg föddes den 4:e mars 1894 i Ausås. Hon gifte sig med predikanten Alfred Nilsson från Matteröd den 26:e maj 1917 och tillsammans fick de fyra barn; Maj Linnea (1918-2015), Marta Elisabet (1921-), Nils Alfred Samuel (1923-2009) och Rut Ann-Marie (1926-), alla födda i Vinslöv. Hon dog i Vinslöv den 4:e mars 1966, 72 år gammal.
Anna Charlotte Åberg & Alfred Nilsson
Nanny Maria Åberg föddes den 3:e februari 1889 i Björnekulla. Hon gifte sig aldrig och fick inga barn. Hon dog i Vinslöv den 28:e mars 1946, 57 år gammal.
Inbjudan till Nannys begravning.
Martha Petronella Åberg föddes den 22:e april 1898 i Ausås. Hon dog i Ausås den 23:e november av lungsot blott 12 år gammal.
Ur Husförhörslängden 1892-1901, Ausås no 8
[ff] Nils Erik Gösta Åberg - 1909-1977 > [fff] Carl August Julius Åberg - 1876-1940 > [ffff] Alfred August Åberg - 1849-1932 > hans döttrar var Nanny Maria Åberg - 1889-1946 Anna Charlotte Åberg - 1894-1966 Martha Petronella Åberg - 1898-1910
[fff] Carl August Julius Åberg gifte sig med Paulina Jönsson i Ausås den 9:e oktober 1903. Kort därefter, den 10:e november, flyttar de till Ängelholm där Carl August Julius arbetar som maskinist.
Den 20:e mars 1905 föds deras son Nils Erik och året därefter, den 12:e juni, föds dottern Hanna Elisabeth.
Men året 1907 skulle bli ett fasansfullt sådant. Inom loppet av bara två månader dör Hanna Elisabeth (4/1), Nils Erik (11/2) och Paulina (2/3) i tuberkulos.
Nedan är bilder från död- och begravningsboken i Ängelholm. I barnens fall kallar man det för ”meningslös tuberkulos” och det är bara att hålla med.
Hanna ElisabethNils ErikPaulina Jönsson
Livet gick dock vidare och den 27:e augusti 1908 gifter han sig med [ffm] Hilda Josefina Andersson. Året därpå fick de en son som fick ärva namnet Nils Erik – nämligen [ff] Nils Erik Gösta Åberg.
Hilda Josefina & Carl August Julius
[ff] Nils Erik Gösta Åberg - 1909-1977 > [fff] Carl August Julius Åberg - 1876-1940 > hans första fru var Paulina Jönsson - 1877-1907 hans andra fru var [ffm] Hilda Josefina Andersson - 1875-1954
[ffffmmm] Magdalena Lahmé och hennes make [ffffmmf] Anders Brandt hade 10 barn som levde till vuxen ålder. Tre söner och sju döttrar. Av dessa tre söner tog två sina egna liv. Carl Petter Brandt och Andreas Brandt. Även [ffffmf] Troed Paulsson, maken till dottern [ffffmm] Helena, valde att avsluta sitt liv i förtid.
Nedan är några noteringar från död- och begravningsböckerna.
Carl Petter Brandt 1764-1805 ”1805 oct 26 skjöt sig Second Corporalen Carl Pet. Brandt uti Tvengstorp till döds under påkommen sinnes oro enl ransakningen och blef efter domarens i orten utslag af den 6 Nov i tysthet begrafwen den 7 November war 42 år gammal”
Ur Död- och begravningsboken i Ausås
Andreas Brandt 1779-1831 ”den 28 Januari hängde husmannen och Skomakaren Anders Andersson Brandt sig på Fjellastorp af mjeltsjuka och blef enligt Tingsrättens utslag den 11 Feb begrafwen i tysthet”
Ur död- och begravningsboken i Brunnby
Troed Paulsson 1774-1884 ”Afhände sig lifwet genom hängning. Und.t. mannen Troed Pålsson i Härninge och blef i tysthet begraven”
Ur Död- och begravningsboken i Ausås
[ff] Nils Erik Gösta Åberg 1909-1977 > [fff] Carl August Julius Åberg 1876-1940 > [ffff] Alfred August Åberg 1849-1932 > [ffffm] Pernilla Troedsdotter 1783-1854 > [ffffmm] Helena Andersdotter 1783-1854 > hennes make var [ffffmf] Troed Paulsson - 1774-1884 [ffffmmm] Magdalena Lahmé - 1744-1815 > Hennes söner var Carl Petter Brandt 1764-1805 och Andreas Brandt 1779-1831
I en tidningsnotis från 3:e mars 1896 kan man läsa om när [ffff] Alfred August och hans bror Olof Julius, en lördagsförmiddag i Ausås, skulle ägna sig åt stensprängning. Man kan väl säga att det gick ”sådär”…
Ur tidningen Arbetet den 3:e mars 1896: ”Olyckshändelse. I lördags kl. 11 f. m. råkade Olof Åberg i Ausås, under det han var och hjälpte en broder, smeden A. Åberg, med stensprängning, få 3 fingrar afslitna å vänstra handen. Han skulle se efter hvarför ett skott inte brann af, och tog därför med fingret i skotthålet. Skottet brann då af och stenen sprang sönder med ofvan beskrivna påföljd. Olyckan kunde blifvit värre, då en del av stenen flög upp förbi Å:s ansikte och afslet mössan.
Mannen i fråga hade krafter nog kvar att då brodern gick efter skjuts, själf omvira handen med en handduk samt gå tillbaka igen för att taga reda på mössan.
Han fördes sedan genast till lasarettet, där handen aftogs.
En liten parvel, tillhörig Å., hvilade med båda knäna mot stenen, då skottet gick af. Stenen kilade emellan benen på pysen, märkvärdigt nog utan att förorsaka honom minsta skada, skrifves från Engelholm till Ö.P.
Ur Arbetet 18960303
Enligt min farbror ledde denna händelsen till att Olof blev bitter på Alfred August vilket ledde till nya tråkigheter, som förtjänar ett eget inlägg längre fram.
[f] Karl-Gustaf Hilmer Åberg - 1953-2011 > [ff] Nils Erik Gösta Åberg - 1909-1977 > [fff] Carl August Julius Åberg - 1876-1940 > [ffff] Alfred August Åberg - 1849-1932 > Hans bror var Olof Julius Åberg - 1852-1938
Den 25:e januari 1876 skriver [fffff] Sven Åberg ett frihetsbetyg (eller gesällbrev) till sin son [ffff] Alfred August. I detta skriver han:
”Min Son Alfred August Åberg från No 8 Ausås som allt ifrån barnaåren intill närvarande stund, varit mitt biträde, och i sednare åren skötat smedarbeten till min och mina kunders fulla belåtenhet, och då han som Smed antagen plats vid Bjufs Stenkolsgrufva hvill jag lämna det vitsord att han uppfört sig Nyck—- Troget och Ärligt hvarför jag honom till det bästa rekommenderar. Ausås den 25 Januari 1876 S. Åberg”
Frihetsbetyg från Sven Åberg till sin son
[f] Karl-Gustaf Hilmer Åberg - 1953-2011 > [ff] Nils Erik Gösta Åberg - 1909-1977 > [fff] Carl August Julius Åberg - 1876-1940 > [ffff] Alfred August Åberg - 1849-1932 > [fffff] Sven Åberg - 1821-1888
[ffff] Alfred August föddes i Ausås den 18 mars 1849. Hans far, [fffff] Sven Åberg, som var smed i byn, lät honom arbeta bredvid honom från unga år. Förutom att vara händig (som vi kan förutsätta att han var) kan man nog också säga att han hade språkets gåva, i april 1873 (då 24 år gammal) skrev han detta brev, fyllt av tvivel, till sin blivande hustru Johanna:
”Goda Johanna Nilsson. Jag sätter mig ned i denna min lediga stund, och med darrande hand skrifver jag några ord till dig, angående wår wänskap: som en tid har mellan oss varit rådande och från min sida alldeles oförfalskad. Jag har med glädje hört nämnas ditt namn och warje gång jag skådat ditt ansigte har en ljuf känsla genom gått mig, och blandat rika och mäktiga förhoppningar med mina tankar. Jag har alltid burit en innerlig kärlek till dig åtminstone sedan vår vänskap började. Jag har hållit dig såsom en uppriktig och trofast vännina, men nu förnimmer jag att jag deri storligen bedragit mig sjelf, ty efter vad jag hört och sett så har du lika stor kärlek till somliga andra som till mig och sådan vänskap och kärlek kan jag ej vara belåten med. Detta är verkligen sorgligt för mig att skrifva, men ett ensamt lif är långt bättre än ett olyckligt äktenskap och derför anser jag mig här skrifva dessa rader till dig, ej för att sluta vänskapen ty den skall alltid vara från min sida rådande till dig, men kärleken är ej någonting att drifven gäck med, det är en helig sak och derför anser jag att det är bäst att sluta med en sådan sak som der ej är någon mening i. Det skulle nog vara trefligt att få tala med dig snart men det låter sig lätt inte göra. Till slut önskar jag dig lycka i dina företag jag skall aldrig missunna dig det goda dig kan blifva begärt och aldrig ett ont ord du skall få höra från mig, vad som är sagt oss emellan skall från min sida vara tyst som i grafven. Lef blomstra och var glad. Tecknar vänligen August Alfred”.
Alfreds brev till Johanna – april 1873
[ff] Nils Erik Gösta Åberg - 1909-1977 > [fff] Carl August Julius Åberg - 1876-1940> [ffff] Alfred August Åberg - 1849-1932
HerrAberg.com 