Attentatsförsöket

I ett tidigare inlägg skrev jag om [ffff] Alfred Augusts yngre bror Olof Julius, som den 3 mars 1896 förlorade handen i en arbetsolycka i vilken de bägge bröderna sprängde bort sten med dynamit. Detta var enligt min farbror (som han fått det berättat för sig av sin far) anledningen till de händelser som utspelade sig senare.

Tydligen blev Olof Julius efter olyckan bitter på sin bror. Kanske skyllde han olyckshädelsen på Alfred August. Kanske hade avundsjuka med saken att göra. Alfred August lyckades väl i sina företag medan Olof Julius, med en hand färre än de flesta andra, säkert upplevde var dag som en orättvis prövning.

I en utklippt tidningsartikel från någon gång efter mars 1896 kan man läsa följande:

Ett nidingsdåd. En natt i förra veckan hade hos smed A. Åberg i Ausås blifvit utlagda två vedträn nära intill kökstrappan. Lyckligtvis blefvo träden i rätt tid observerade af dottern på stället och eftersom Åberg själv var borta, telefonerade hon till några grannar, som genast kommo och undersökte träden, hvilka voro borrade och korkade. De befunnos innehålla cirka en och en half patron dynamit hvardera med knallhattar i. Hade dessa träd kommit i elden, kan hvar och en förstå hvilken olycka som skulle uppstått. Polisförhör har hållits på platsen, skrifves till denna tidning.”

En kort tid senare skrevs en ny artikel i ämnet där man kunde läsa att polisutredningen gett resultat:

Attentatsförsöket i Ausås. En broder till den för nidingsdådet utsatte i går häktad. I vårt måndagsnummer omtalades hurusom hos smeden A. Åberg i Ausås nära till kökstrappan utlagts två urborrade vedträn, som fyllts med dynamitpatroner med knallhattar i. För detta attentatsförsök misstänktes en viss person, och händelsen gaf anledning till polisundersökning, hvilken i går resulterade i att en broder till Åberg, landtbrukaren Olof Julius Åberg från Ausås såsom misstänkt i går förklarades häktad af landsfiskal Hellerz.

Länspoliskonstapel A. Andersson besökte nämligen i går nämnde Åberg, hvarvid denne dock förnekade all kännedom om brottet. Konstapel A. lät emellertid icke nöja sig härmed utan tog Åbergs bostadsförhållande i närmare skärskådande.

I dennes vedbod och huggebod anträffade konstapel A. därvid vedträn af samma träslag och med klyfningar, som passade till de med dynamit fyllda vedträna. Med anledning häraf skedde anhållandet och den därpå följande häktningen, trots det att Å. fortfarande nekar. Det har utrönts att den häktade hyst agg till sin broder under ett flertal år, och det uppgifves, att såväl hans grannar som släkt hyst rädsla för honom på grund af hans hotelser.

Den häktade är född 1852 och äger eget ställe samt anses vara i goda ekonomiska omständigheter. Han har införpassats till kronohäktet i Engelholm.”

Slutligen erkände Olof Julius sina handlingar och fick sitt straff. I artikeln nedan kan man läsa slutet på denna hemska historia.

”Den 4 febr. Attentatsförsöket i Ausås.

Landtbrukaren Olof Julius Åberg från Ausås som häktats för det han utlagt med dynamit fyllda vedträn hos sin broder smeden A. Åberg därstädes undergick i dag rannsakning. Åberg erkände hvad som lades honom till last och dömdes för försök till skadegörelse att hållas i straffarbete ett år och tre månader.”

[ff] Nils Erik Gösta Åberg - 1909-1977 >
[fff] Carl August Julius Åberg - 1876-1940 >
[ffff] Alfred August Åberg - 1849-1932   hans bror var
Olof Julius Åberg 1852-1938

Alfred Augusts sista önskan

Alfred August Åberg (nummer 5 fr vänster)

I familjekistan hittade jag ett brev där [ffff] Alfred August Åberg har antecknat sina sista önskningar. På ena sidan har han skrivit om sitt möte med den gamle predikanten i Helsingborg vilket jag tror är den första anteckningen, varpå han sedan skrivit ned sina önskemål på brevets andra sida. Nedan har jag transkriberat brevets innehåll:

Första sidan:

1925. Den 7 januari var jag i Helsingborg hos J. Svensson vår gamle predikant, då överenskom vi båda att den som öfverlefde den andre en gång skulle följa den först aflidne till grafven, ej med blommor och loftal men tacka Gud för alla de år vi varit vänner i Herren och då till sist mötas derhemma i Himlen hos Jesus, allt af nåd för kristi skull. P.S. käre barn låt oss mötas i Himlen där är rum för eder också.

Pris sje Gud, er gamle Far August Alfred Åberg

Glömmen ej Vagnmakare Andersson och hans barn, di skall bjudas på min begrafning. A. Åberg.”

”Om vi bekänna våra synder är Gud trofast och rättvis att han förlåta oss synderna och renar oss af all orättfärdighet. Pris ske gud.”

Andra sidan:

”Anteckningar som jag önskar skall gälla efter min död, som ni alla veta har jag ej haft något att skaffa med statskyrkans präster dessa sista 48 åren angående kristendom, eller nattvardsgångar, och derför att ni mina käre barn ej måtte motstrida nedanstående önskningar.

1) Frikyrklig begravning äftersom jag lagligen utträtt ur svenska statskyrkan, Metodistpastor är sjyldig att jordfästa i synnerhet om inte lagen är ändrad för alla i församlingen.

2) Önskar få vila i en hvit enkel kista liksom min hustru. Blommor på min graf så litet som möjligt, lägg häldre pengarna till missgören(?).

3) Inga loftal om min person må hållas ty det har jag ej förtjent. Men tacken Gud för er gamle skröplige far nu har fått sluta sitt långa jordelif i frid.

4) Min största Önskan är att få möta alla de mina i himlen. Gud Välsigne mina kära barn och barnbarn, och till slut ett hjertligt tack till Gud i himlen som födt mig ärfvinge och bevaret mig under dessa många år och för alla de saliga stunder jag erfarit i hans närhet. Gud Välsigne Vännerna Andersson att vi må råkas derhemma en gång (mina käre Vänner i Herran). (O.b.s) Kom ihåg att gå till Ausås präst att anmäla dödsfallet och säga när jag ska begrafvas, och då till sist säga att ni vill ej ha hjälp af församlingsprästen (Ej någon ringning). En ringa grafvård af den sten som ligger på gården.

Delen mina saker och kifven ej (det har ni lovat).

Varen ömma om lilla Nanny. Och glömmen inte min Anna.

Gör en kristlig begrafning (ej med sprit och tobak).

Nu till sist ett hjertligt farväl med er alla mina käre barn och tack för allt godt ni bevisat mig. Tecknar till slut er gamle Far August Alfred Åberg. ”

[ff] Nils Erik Gösta Åberg - 1909-1977 >
[fff] Carl August Julius Åberg - 1876-1940 >
[ffff] Alfred August Åberg - 1849-1932

Hilmers syskon

Hilmer med dottern Lisbeth

[fmf] John Julius Hilmer Sjöberg, som var yngsta barnet i familjen, hade tre äldre syskon; Johan Gustaf Ragnar, Karin Ragnhild Adolfina och Elsie Carri Elisabeth. Nedan är den information jag hittat kring syskonen (så här långt). Bilden nedan visar familjen på Landshövdingegatan 3 i Kalmar.

Ur Församlingsböckerna 1906-1913 – Landshövdingegatan 3, Kalmar

Johan Gustaf Ragnar föddes i Kalmar den 27:e juni 1888. Han gifter sig med Asta Maria Augusta Bergman den 5:e december 1914 i Malmö, Sankt Petri. Tillsammans fick dom (minst) två barn; Gunvor Asta Elisabeth i Limhamn (1915-2000) och Bertil Ragnar i Malmö (1918-2010). Johan Gustaf Ragnar arbetar som kamrer. Han dör ung, redan 19:e februari 1920, blott 31 år gammal.

Karin Ragnhild Adolfina föddes i Kalmar den 22:e juni 1891. Hon arbetar som kontorist/handelsbiträde och gifter sig i Kalmar med styrmannen Georg Arvid Emanuel Hagström från Oskarshamn den 11:e oktober 1919. Hon blir änka den 19:e juli 1952. Hon går bort den 9:e juni 1966 i Kirseberg, Malmö.

Karin Ragnhild Adolfina

Elsie Karri Elisabeth föddes i Kalmar den 5:e januari 1896. Enligt ‘Sverige befolkning 1950‘ är hon ogift och bor vid denna tiden på Norra Långgatan 5 i Kalmar och arbetar som kassörska. Hon dör den 1:e september 1980 och bor då på Storgatan 67 i Kalmar, i huset bredvid mitt.

Elise Karri Elisabeth
[fm] Lisbeth Kersti Maria Sjöberg - 1927-1992  > 
[fmf] John Julius Hilmer Sjöberg - 1899-1973 > hans syskon var
Johan Gustaf Ragnar - 1888-1920
Karin Ragnhild Adolfina - 1891-1966
Elsie Karri Elisabeth - 1896-1980

”I Karlshamn tvänne kyrkor stå…”

Verserna nedan är nedskrivna av [ffff] Alfred August Åberg i Ausås den 11:e januari 1928 (4 år innan han dog). Han verkar ha haft en viss kritik mot kyrkan…

Tvänne Kyrkor

I Karlshamn tvänne kyrkor stå, Och höga torn har bägge två. Och båda äro gudars hem, men kort är vägen mellan dem.

Den ena kyrkan statens är, Att frukta Gud der folket lär. Der presten går i högtids skrud, Och ropar helig är vår Gud.

Och folket sjunger vid musik, Allena Gud i himmelsrik. Der staten står med sin egid, Vid hennes port och håller frid.

Den andra tillhör L.O. Smidt, der dyrkas Backus gladt och fritt. Uppå dess töcken höljd gård, Bouhandter håller Tempelvård.

Ifrån dess altar rinner fram, En nattsvart flod av evig skam. Fast guldsand skimrar der ibland, Och sätter sig på statens strand.

Så dyrkar staten gudar två, Hur kan den ändå handla så? Jo för den Första kyrkans skuld, behöfver hon dess andra guld.

August Alfred Åberg

Ausås den 11 Januari 1928

 

[ff] Nils Erik Gösta Åberg - 1909-1977 >
[fff] Carl August Julius Åberg - 1876-1940 >
[ffff] Alfred August Åberg - 1849-1932

När Alfred August köpte en stridsvagn!

Smedsmästaren [ffff] Alfred August Åberg verkar ha haft en liten udda hobby. Enligt en tidningsnotis i ‘Stockholmstidningen’ den 5:e maj 1902 så köpte han en stridsvagn, som skulle ha tagits som byte under trettioåriga kriget, till sin samling av fornsaker.

Vem vet, kanske var kistan, som gått i arv inom släkten, med årtalet ‘1651‘ på sidan, en del av hans samling.

Ur ‘Stockholmstidningen’ 5:e maj 1902:

En stridsvagn från Wallensteins dagar. Smedsmästaren A. A. Åberg i Ausås, Skåne, har i dagarna ökat sin värderika samling af fornsaker genom inköpandet af en flere hundra år gammal stridsvagn, hvilken, enligt sägnen, ag svenskarna tagits såsom byte under trettioåriga kriget. Vagnen, som ursprungligen varit fint polerad, med mässingsbeslag och utskärningar å korg och säte, är afsedd för en häst och försedd med skaklar och läderremmar. Åkdonet har endast ett säte, hängande i läderremmar, som gå i vagnens längdriktning, och kan rymma två personer. Genom en egendomligt konstruerad vändkrans kan vagnen vändas mycket tvärt, skrifver en korrespondent till Eng.-Tidn.”

Ur ‘Stockholmstidningen’ 5:e maj 1902
[ff] Nils Erik Gösta Åberg - 1909-1977 > 
[fff] Carl August Julius Åberg - 1876-1940 > 
[ffff] Alfred August Åberg - 1849-1932

Ångkvarnsarbetare i Kalmar

[fmff] Johan Emil Sjöberg föddes den 13:e oktober 1863 i Hanåsa, Högsby. Familjen bestod av hans far [fmfff] Nils Peter Danielsson Sjöberg, modern [fmffm] Johanna Carlsdotter samt hans 6 syskon; Johanna Charlotta, Carl Reinhhold, August Julius, Almida Sofia, Otto Elis och Oskar Fridolf.

Husförhörslängden i Skällby, Arby socken 1871-1880

Familjen flyttar vid flera tillfällen, möjligtvis kan det bero på vart fadern, som var statdräng, fick jobb någonstans. Den 9:e november 1870 till Långemåla, den 6:e november 1876 till Skällby i Arby socken och den 14:e oktober 1882 till Ljungby socken (Kalmar).

1884, när Johan Emil är 21 år gammal, flyttar han till Kalmar för att arbeta som dräng. Han gifter sig med [fmfm] Josefina Elise Karlsdotter från Dörby, i Kalmar den 19:e november 1887. Tillsammans fick dom fyra barn, Johan Gustaf Ragnar (1888-1920), Karin Ragnhild Adolfina (1891-1966), Elsie Karri Elisabeth (1896-1980) och [fmf] John Julius Hilmer (1899-1973).

Inte så långt efter att han kom till Kalmar börjar han jobba som arbetare vid Kalmar ångkvarn. Även hans bror Otto Elis arbetade där. I Församlingsboken 1906-1913 finns notering om att Johan Emil arbetar som fodermarsk.

Nedan är en tidningsnotis som publicerades i tidningen ‘Kalmar’ den 10 augusti 1896 som berättar om en olycka Johan Emil var med om, möjligen på ångkvarnen.

Notis från tidningen Kalmar den 10:e augusti 1896

Ett kul fakta är att Johan Emil med familj bara bodde ca 50 meter från vart jag bor i dag. Dom bodde nämligen på Landshövdningegatan 3.

Landshövdingegatan 3 i Kalmar

Nedan är bild från Församlingsboken 1906-1913 på hur familjen var sammansatt när de bodde på Landshövdingegatan 3, samt noteringen om att han arbetar som fodermarsk.

Ur Församlingsboken 1906-1913

Johan Emil dör i Kalmar den 20:e november 1926.

[fm] Lisbeth Kersti Maria Sjöberg - 1927-1992  > [fmf] John Julius Hilmer Sjöberg - 1899-1973 > [fmff] Johan Emil Sjöberg - 1863-1926 > [fmfff] - Nils Peter Danielsson Sjöberg - 1830-1914  

Den första Sjöbergaren?

Jag har försökt att hitta den första personen i släkten med namnet Sjöberg. Min tanke är att det är ett soldatnamn, och jag har möjligen hittat personen som först fick namnet: Per Johan Sjöberg (när sonen Daniel föds används namnet Per och i en av Husförhörslängderna används namnet Johan). Han föddes 1765 och troligen i Högsby. Nu är det ju inte helt otänkbart att någon av hans föräldrar också hette Sjöberg, men längre än så här är svårt att komma eftersom kyrkböckerna inte tar mig längre bakåt i tiden.

[fm] Lisbeth Kersti Maria Sjöberg – 1927-1992 (Kontorist)
[fmf] John Julius Hilmer Sjöberg – 1899-1973 (Ombudsman)
[fmff] Johan Emil Sjöberg – 1863-1926 (Fodermarsk, Ångkvarnsarbetare)
[fmfff] Nils Peter Danielsson Sjöberg – 1830-1914 (Statdräng)
[fmffff] Daniel Sjöberg – 1798-1871 (Bonde)
[fmfffff] Per Johan Sjöberg – 1765-? (Volontär)

Nedan är foton på två av Sjöbergarna. [fmf] John Juilus Hilmer Sjöberg och hans dotter [fm] Lisbeth Kersti Maria Sjöberg.